Nu är A-kullen ungefär 6 månader och resultatet av min första valpkull börjar så smått att visa sig.

På minus sidan är det två valpar med lindrigt navelbråck, samt dom är något ojämna i storleken.

På plus sidan är trevliga välbyggda och orädda valpar som är lättlärda, alla var rumsrena efter mindre än en vecka i sina nya hem och ingen har hittills förstört något under tiden dom har lämnats ensamma.
En valp har jag dock inte sett sedan den lämnade oss i höstas, så där får jag tillsvidare lita på en subjektiv valpköpare.
Två av valparna ser jag däremot ofta på den lokala brukshundklubben.

Med facit (vid 6 månader) i hand bör jag nog inte upprepa parningen mellan Bruno och Jullan (pga. navelbråcket), men jag är så nöjd med båda så jag vill prova en annan hane till Jullan och ge henne en "andra chans".

Jag har inte sett någon annan uppfödare skriva öppet om det dom inte har varit helt nöjda med i en valpkull, men jag har bestämt mig för att på den punkten vara annorlunda...eller är alla andra valpkullar perfekta?

Nu är A-kullen ungefär 8 månader

Nu har valparna blivit mera jämna i storlek.
Atilla och Aron väger 20-21kg och är 45-46cm, ganska lika "pappa Bruno" som väger 23kg och är 48cm.
Ally och Atinna väger 14-17kg och är 42-44cm, Atinna är också ganska lik "pappa Bruno", Ally är däremot mera lik "mamma Jullan".
Navelbråcket på Ally och Tinna har vuxit ihop.

Nu är A-kullen ungefär 18 månader

Atilla och Aron väger nu 21-23kg, även Ally och Tinna har gått upp yterligare några kilo samt vuxit lite till på höjden.
Alla fyra valpar har röntgats i februari (2003), resultaten blev A/A, A/A, B/B, A/D.


Atilla är en lugn och tillgiven hund som brukar somna på köksbordet när det ska klippas klor, och päls mellan trampdynorna.
Atilla är lite som "tjuren Ferdinand"

Aron är brukar kivas med sin farbror (Pelydryns Brandon) och är precis som Atilla lätt att hantera, fast han är inte helt så lugn som Atilla.
Aron har upptäckt att det är jätte roligt att"köra" fasanerna ur buskarna...vilket husse är lite bekymrad över då dessa buskar ligger nära vägen, Aron har ännu inte lärt sig att det bara är då husse också jagar man får sätta fart på viltet.

Ally har mycket spring i benen, håller god kontakt med husse och matte. Inomhus är hon bra på att sysselsätta sig själv, det finns ofta någon leksak som ska flyttas på, tuggben som ska tuggas annars går hon gärna och tar en tupplur. När det kommer besök blir hon ofta lite överdrivet glad och tycker att hon är jordens mittpunkt, fast det brukar att gå över inom någon minut och sen är hon helt lugn.

Atinna har också mycket spring i benen och klarar dom otroligaste hindren det syns absolut att hon ska bli agilityhund.
Atinna är till mattes stora förtret 45-46 cm, vilket betyder att hon hamnar i klassen med dom stora hundar, matte trodde inte att Atinna skulle bli större än mamma Jullan.

Veckorna före & efter födseln av Brenins första valpkull